|
|
Så kom Du till oss, Du älskade barn och grep våra hjärtan med kraft. Med ens fick allting mer mening, långt mer än det någonsin haft. Du ler så Du strålar, Din blick lyser klar, Du fångar all ömhet omkring.
Små fötter och fingrar, Din hud och Din doft, så underbart skapat allting. Ditt liv skall vi följa, och finnas för Dig, och dela Din glädje och sorg. När skuggorna hota Ditt solsken, är vi Din tryggade borg. Nu vill vi visa för vänner och släkt, den gåva vi fått att bevara; Ett barn att få älska och skydda från ont, en LYCKA, svår att förklara.
Jessica Marie Nilsson
Klicka på boken och sidorna för att vända blad:
|
|
|